Inom tågbranschen upplever vi inte att en kapacitetsökning av denna magnitud märkts i praktiken. Om vi ändå antar att planeringssystemet MPK åstadkommit mer kapacitet i teorin så skapas en potential för framtida kapacitetsökning, det är helt uppenbart. Vi talar exempelvis om effekter som bättre punktlighet och färre inplanerade stillastående tåg, men branschen upplever att trenderna just nu går i motsatt riktning. Trafikverket har nu inlett en dialog med branschen om att snarast ta fram en utfallsanalys, där Tågföretagen och våra medlemmar ser fram emot att bidra. Det är välkommet att Altinget i veckan belyst problematiken med kommentarer både från Trafikverkets experter och från Tågföretagen.
På Västra Stambanan – huvudstråket mellan Stockholm och Göteborg – väntar stora utmaningar med omfattande banarbeten under kommande år. Kanske är det på detta huvudstråk som underhållsskulden visar sig som allra tydligast. Vi har några tuffa år framför oss för resande och näringsliv, vilket återspeglas av Trafikverkets verksamhetsplan för stråket. I ett remissvar konstaterar vi att alla de åtgärder som upptagits i verksamhetsplanen är mycket angelägna. Den stora – och helt kritiska – frågan är dock om Trafikverket under kommande år kommer att ta tillräcklig hänsyn till behovet från samhälle och industri av optimal trafikering av stråket. Vårt svar är smarta upphandlingar av metoder och maskiner som tar minsta möjliga tid i spår, sekvensering av planering av åtgärder som optimerar omledning av trafiken under pågående arbete och hel del annat.
Källa: Tågföretagen
