Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism, sandkastning och hårdare retorik – både mellan och inom partier. Mycket talar för att valrörelsen 2026 kan bli än mer komplicerad med ett svårnavigerat politiskt landskap i samband med att vi befinner oss i ett ytterst osäkert geopolitiskt läge.
Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Det sa tidigare statsministern Göran Persson vid lanseringen av den senaste rapporten av Omtag svensk järnväg – att det är människan som skapar förutsättningarna och det är politiker som har ansvaret. Sverige behöver en stark och robust järnväg – i minst ur ett säkerhetsperspektiv – och det kräver politisk enighet och vilja. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet, särskilt nu när dansk-tyska Fehmarn-Bält-tunneln invigs år 2029 där DN rapporterar att Sverige riskerar att gå miste om fördelarna, till följd av försenade satsningar i södra Sverige.
Att underhållet på järnvägen är undermåligt är ingen nyhet och extra intressant att SVT:s nya satsning ”Hur fan hamnade vi här”, där första avsnittet hette ”Järnvägskollapsen”, lyfte upp den stora problematiken kring underhållet på ett humoristiskt men ändå upplysande sätt. Infrastrukturpropositionen beskrivs som en historisk satsning men den är inte tillräcklig för att stoppa ökningen av underhållsskulden i järnvägssystemet då endast 10–15 procent av det eftersatta underhållet kommer att kunna återtas under fram till 2037, slutdatumet för kommande 12-årsplan. Läs mer om detta i debattartikeln som publicerades den 8 januari i Altinget.
Underhåll handlar också om att hantera is och frost på kontaktledningar. I början på året stod nästan all tågtrafik i Sverige stilla på grund av något som Trafikverket beskrev som ”pansar-is” – oss veterligen ett nytt begrepp när det kommer till kontaktledningsfel. Det finns olika metoder som kan användas för att hantera problemet och man hade önskat att genomförts: frostskydsbehandla kontaktledningar i de stora stråken i förebyggande syfte med till exempel glykol; använda arbetsfordon med skrapa på kontaktledningen; strömpulser där så finns möjlighet som värmer upp kontaktledningarna samt köra arbetståg med dubbla strömavtagare. Med andra ord finns det kunskap och möjligheter att förhindra situationer likt det som skedde i början av det nya året. Med många vintrar framför oss är det viktigt att också dra nytta av de metoder och den kunskap som finns.
Glädjande nyheter är regeringens uppdrag i regleringsbrevet 2025 till Trafikverket att förbättra möjligheterna att erbjuda mobila tjänster i tunnlar och bergskärningar som är ett viktigt steg för att kunna erbjuda tågresenärer bättre uppkoppling med färre uppbrott. Läs vår gemensamma kommentar med TechSverige här.
Med ett nytt år med såväl befintliga men också kommande utmaningar så låt oss göra bättre – på alla fronter.
Nytt uppdrag till Trafikverket att utreda kompetensförsörjningen inom järnvägen
Den 30 december presenterade regeringen ett nytt uppdrag till Trafikverket med fokus på kompetensförsörjning inom järnvägen. Syftet med uppdraget är att föreslå åtgärder för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. Bland annat med fokus på att öka järnvägsyrkets attraktivitet. Läs mer
Källa: Tågföretagen
