Trafikverkets underlag utgör en central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och den närmast förestående utvecklingen av denna. Det är därför en större brist att regeringens direktiv inte har utgått ifrån att Trafikverket skulle göra en samlad bedömning av vad Sverige faktiskt behöver i form av transportinfrastruktur för att klara framtidens krav. Det handlar här om kraven som ställs från ett samhälle i tillväxt, med stora industriinvesteringar, klimatsäkring, Nato-anslutning och ökande transporter till och från Europa.
Den begränsade kapaciteten och bristande kvaliteten i järnvägssystemet har redan börjat bli en tydlig minuspost inför beslut om stora industriinvesteringar i Sverige. Det riskerar i förlängningen att påverka landets tillväxt och framtida välstånd negativt. Det behövs därför en betydligt större ram för att hantera behoven. Hur stor den ska vara har vi dessvärre inte fått svar på.
Sverige behöver ett transportsystem som binder ihop Sverige med Europa och skapar förutsättningar för förbättrad produktivitet, tillväxt och konkurrenskraft. JBS vision för hela transportsystemet och järnvägens bidrag skulle kunna inspirera regeringen och Trafikverket till att ta nästa steg mot en tydligare vision för transportsystemet, där alla trafikslag bidrar på bästa sätt.
Förflyttningen inom finanspolitiken har potential till uppluckring av hittills låsta positioner. Det rigida överskottsmålet kan komma att stöpas om till ett balansmål, varvid tiotals miljarder kronor årligen kan frigöras för samhällsinvesteringar, exempelvis i infrastruktur, för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft.
I veckan har Landsbygds- och infrastrukturdepartementet hållit remissmöten med en lång rad remissinstanser för att lyssna in synpunkter på inriktningsunderlaget. Tågföretagen var närvarande och presenterade våra prioriteringar. Nu ser vi fram emot regeringens arbete med kommande infrastrukturproposition som lägger grunden för nationell plan 2026–2037.
Källa: Tågföretagen
