Direktiv på räls

Planeringsdirektiven innefattar en del nyheter jämfört med tidigare. Det är synnerligen välkommet att Trafikverket ska redovisa hur stor andel av den totala underhållsskulden i järnvägsinfrastrukturen som återtas inom planperioden samt översiktligt uppskatta när resterande delar av det eftersatta järnvägsunderhållet kan omhändertas i kommande planperioder. Allt under förutsättningen att nödvändiga anpassningar till en höjd ambitionsnivå och teknikutveckling sker. Med ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge är det viktigt att Sverige utvecklar ett integrerat och sammanhängande transportsystem. Därmed stärker vi vår position både inom landet och gentemot omvärlden.

Fokuset på att få mer infrastruktur för pengarna och samhällelig nytta är hälsosam. Regeringen vill se en utveckling av sammanhängande stråk och tydligare systemsyn i bedömningen av åtgärder för att öka samhällsnyttan av transportinfrastruktur. Sammanhållna transportstråk gynnar industrins konkurrenskraft och Sveriges attraktivitet och ekonomiska tillväxt stärks. Effekterna är dock svåra att fånga i samhällsekonomiska kalkylmodeller – som har begränsad träffsäkerhet. Därför är det bra – och välbehövligt – att regeringen nu uppmanar Trafikverket att inom ramen för samhällsekonomisk lönsamhet ska säkerställa industrins konkurrenskraft, där vi vet att järnvägen har enormt stor betydelse.

Regeringen fördjupar i direktiven förutsättningarna för alternativ finansiering, och uppgiften lämnas till Trafikverket att inkomma med förslag på objekt enligt tydliga kriterier. Dock saknar vi perspektiv på alternativ organisation av utbyggnad av infrastruktur som – oavsett finansieringsform – är ett viktigt spår att utforska vidare inom infrastrukturplaneringen. I veckan debatterade Tågföretagen, tillsammans med Almega och Innovationsföretagen, frågan i en gemensam debattartikel i Dagens industri.

Vi ser fram emot ett fortsatt spännande infrastrukturår 2025.

Ny cybersäkerhetsstrategi

Den 20 mars presenterade minister för civilt försvar Carl-Oscar Bohlin den nya nationella strategin för cybersäkerhet, som sträcker sig över åren 2025–2029.

Regeringen betonar att digitalisering och cybersäkerhet är en viktig del av Sveriges totalförsvar, vilket är av särskilt stor vikt när samhället utsätts för påfrestningar, såväl internt som externt.

Strategin består av tre pelare som innehåller ett antal mål som syftar till att möta de hot och sårbarheter som redogörs i strategin:

• Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete,
• Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cybersäkerhet och,
• Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter.

Den nya cyberssäkerhetsstrategin återfinner ni här för vidare läsning.


Källa: Tågföretagen