Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Regeringen föreslår kraftfulla åtgärder – Utgiftsområde 22, Kommunikationer – med en satsning på ytterligare 1,5 miljarder kronor för att komma till rätta med underhållsskulden på det statliga vägnätet. Det anslaget växer därefter så det går från knappt 18 miljarder kronor 2023 till drygt 24 miljarder kronor 2027. Under samma tid ökar ramanslaget för järnvägsunderhåll från drygt 15 till knappt 16 miljarder kronor (se tabell sid 56). Varför denna skillnad? Svårigheter för Trafikverket att få ut underhåll i järnvägsanläggningen anges som ett skäl, vilket är mycket problematiskt, men det kan inte vara hela bilden. Här handlar det om ambitionsnivå och prioriteringar. Regeringen har ett stort jobb kvar att göra för att börja betala av underhållsskulden även på järnvägen, vilket innefattar investering exempelvis i effektivare underhållsmetoder och smartare upphandlingar av underhåll.
I Utgiftsområde 22, Kommunikationer finns även nyheter om vad som komma skall i den kommande infrastrukturpropositionen. Regeringen avser att pröva alternativa finansieringsformer för transportinfrastruktur, under förutsättning att de kan leda till snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler projekt kan genomföras inom en viss tidsram än vad som annars hade varit fallet. Vidare avser regeringen att testa investeringsobjekt som projekteras och byggs av annan aktör än Trafikverket. Regeringen avser också att pröva förutsättningarna för en utbyggnad av Malmbanan med medverkan från privata aktörer och att utreda förutsättningarna för genomförande och finansiering av östlig förbindelse i Stockholm. Det bådar för intressant läsning när infrastrukturpropositionen läggs fram i början av oktober!
Sorgebarnet ständigt ökande banavgifter behandlas synnerligen styvmoderligt. Visserligen föreslås nu en långsiktig fortsättning av miljökompensationen till 2030, kompensationen blir fortsatt 550 miljoner kronor per år. Vi har samtidigt sett lättnader för andra trafikslag, såsom avskaffad reduktionsplikt och flygskatt. Men för godstransporter på järnväg införs en höjning 2025 av banavgifterna med 40 procent för godstrafiken helt utan någon form av förmildrande inslag. Detta ligger inte alls i linje med en politik som syftar till ett mer effektivt utnyttjande av hela transportsystemet och det snedvrider konkurrensen på transportmarknaden. Regeringens godstransportpaket – som aviserats i budgetpropositionen – med åtgärder för ett effektivare utnyttjande av godstransportsystemet borde lägga denna kritiska fråga som högsta prioritet. En frysning av banavgifterna på 2024 års nivå tills dess frågan utretts, enligt gällande regeringsuppdrag till juni 2025, är numera ett oeftergivligt krav från tågbranschen och stora delar av det transportköpande näringslivet.
Slutligen noterar vi med viss oro att Trafikverkets anslag för trafikavtal inte justeras i enlighet med vad Trafikverket äskat, vilket på sikt riskerar exempelvis tillgängligheten med nattåg till och från Jämtland och förutsättningarna för att köra direkttåg mellan Stockholm och Trondheim när den nyelektrifierade Maråkersbanan öppnar.
Transportstyrelsens avgifter ökar kraftigt
Som om det inte vore nog med ständigt ökande banavgifter så bidrar vår andra centrala transportmyndighet – Transportstyrelsen – med kraftigt ökande avgifter för järnvägssektorn. Transportstyrelsens förslag är att öka avgiftsuttaget med 24 procent för järnvägssektorn 2025. Vi ser med stor oro på förslaget och de konsekvenser som höjningarna skulle innebära för branschen.
Källa: Tågföretagen
